Jenny Nyström

 

Alla känner igen hennes jultomtar. Många vet att det är hon, Jenny Nyström, som skapade den svenska tomten som är så väsensskild från till exempel den tjocka amerikanska ho-ho-ho:ande typen. Men visste du att hon också skapade en påsktomte, som du kan se på etiketten på Jenny Nyströms påskbrygd, producerad av Ängöl?

Inte heller vet alla vilken enorm konstnärstalang hon var och att hon fick överge sin kanske mer seriösa konstnärsutövning, med inte minst fantastiska kvinnoporträtt i olja, för att försörja sin familj på de mer lukrativa och snabbjobbade illustrationerna.


Morfar var mältare

För att börja från början så föddes Jenny Nyström i Kalmar och hon bodde där tills hon var åtta år, då familjen flyttade till Göteborg. Huset hon föddes i ligger på Norra vägen 6 i Kalmar om du har vägarna förbi, ett vackert gult trähus i två våningar. I grannhuset bodde hennes morfar som hette Jonas Bergendahl, han var mältare. Han försörjde sig alltså på att framställa malt (genom att grodda, torka och rosta säd, oftast korn) till stadens bryggerier. Så ni förstår varför varumärket Jenny Nyström är ett självklart val för kalmarbryggeriet Ängöl. Serien som Ängöl gör till jul, midsommar och påsk finns i fyra varianter hittills– Jenny Nyströms påskbrygd, Jenny Nyströms midsommaröl, Jenny Nyströms Julöl och Jenny Nyströms Julmust.

Mobbad för kalmaritiskan

Jenny själv beskriver sin barndom i Kalmar som ljus och lycklig och trots att hon arbetade hårt för att bli av med sin kalmaritiska, så förknippades hon med staden i decennier efter att hon flyttat därifrån. Så här berättar hon själv om sin tid i Göteborg:

”I början fann jag min vistelse i Göteborg mycket tråkig, när jag ej hade några lekkamrater, och när jag fick sådana, gjorde de bara livet surt för mig, då de härmade min kalmardialekt. Jag kunde ju inte tala rent – jag skorrade… Nog längtade jag ofta tillbaka till Kalmar och till mina små lekkamrater där och då till dessa trevliga väderkvarnar, i vars vingar vi hängde, då det ej blåste allt för hårt, och efter uthustaket där vi brukade sitta och sola oss, och efter morfars gamla trädgård med groddammen m.m.”.

Tidigt upptäcktes Jennys enorma konstnärliga talang och när hon var 15 år började hon på Göteborgs Musei Rit- och Målarskola. Blott 17 år gammal illustrerade hon ”Lille Viggs Äfventyr på julafton” och den lilla julvätten i berättelsen av Viktor Rydberg kom att bli den första varianten av den svenska tomten. Dikten ”Tomten” skrevs 1881 av samma författare och den illustrerades också av Jenny och nu hade de två tillsammans format svenskarnas bild av jultomten, en bild som fortfarande består.

Nakenchock

Två år senare kom Jenny Nyström in på Konsakademien i Stockholm och hon studerade där i inte mindre än åtta år.

I tidningen Populär historia berättar Katarina Harrison Lindbergh historien om hur Jenny slet tag i det lilla skynket den manliga modellen skylde sig med, med orden:

  • Det ska vara lika för lika!

Hon tyckte att det var orättvist att det bara var de kvinnliga modellerna som skulle stå helt nakna inför konstnärerna, medan männen som ställde upp tilläts skyla sig inför kvinnoklassen som hon gick i. Så hon tog saken, bokstavligt talat, i egna händer. Stor skandal förstås, en nakenchock innan ordet uppfunnits, men för en stund uppnåddes jämlikhet på podiet.

Daniel var hemmaman

Trots skandaler var Jenny Nyströms begåvning och skicklighet obestridd, utmärkelserna regnade över henne och 1882 fick hon ett stipendium och kunde åka till Paris och fick med ett självporträtt och ytterligare en målning på Parissalongen, en viktig milstolpe i hennes karriär. Hennes fästman Daniel Stoopendal och hon flyttade hem till Sverige och Stockholm 1886 och 1887 gifte de sig och fick sonen Curt sex år senare. Daniel läste till läkare, men tog aldrig examen på grund av sjukdom och Jenny försörjde familjen, även om det verkar som om Daniel stöttade Jenny och agerade som hennes bollplank, assistent och delvis var hemmaman (även om de också hade hjälp av Karin från Kristvalla med att passa Curt och hushållssysslor).

 

Skapade påsktomten

Hennes tomtar slog stort och Jenny tyckte att tomtar i röda luvor gjorde sig lika fint på påskkorten som på julkorten och fick medhåll av Axel Eliassons konstförlag. Därav den pigga tomten, en påsktomte på Jenny Nyströms påsköl 2019 från Ängöl! Tomten fanns så klart med på Jenny Nyströms julöl 2018 och 2017 och Jenny Nyströms julmust 2018, båda från Ängöl, men faktiskt inte på etiketten Jenny Nyströms påsköl 2018. Där syntes istället en grammofonspelande tupp omgiven av dansande kycklingar.

Även om hon var lika skicklig eller bättre än sina manliga kollegor när det gällde maffiga oljeporträtt så var det illustrationerna som gav mest pengar och det blev den karriärvägen hon valde. Sonen Curt följde i hennes spår och var en mycket uppskattad julkortstecknare under 30- och 40-talet.

Jenny levde till hon var 91 år och var verksam i stort sett intill sin död.

Av Gunilla Håkansson, journalist

Källa: Jenny Nyström konstnärinna av Gunnel Forsberg Warringer. 1992.